Matbilder från Metro´s recension om Garden Café.

Apelsin och anisinkokt Röding, rökt blåmussla, laxrom, dillemulsion, friterad purjolök, ört och löksalt, kallpressad rapsolja.

 Smörstekt Dovhjortsfilé, nejlikasås, apelsin och svartpepparglacerad svartrot, lila rosenkål, syltad steklök, rödkålsskott.

Kanelbakat äpple, saffransås, kanelsockerflarn, äpple och kardemummasorbet, kardemummasmulor, harsyra, granatäpple.

Foto: Christina Blom

God brödröra.

Här har jag ett tips på en av tapas tillbehören eller som en röra till krutongen innan maten.
Det går snabbt smidigt och är supergott. Det som behövs förutom ingredienserna är en matberedare, din favoritmusik och en kall öl.

Sommrig midvinterröra:
1 del soltorkad tomat, återfuktad/ marinerad
1 del grillad paprika
1 del kronärtskockshjärtan, konserverade
         färsk basilika, plockade blad
         färsk persilja, plockade blad
         citronskal, finrivet och lite saft
         parmesan, finriven
         olivolja
         svartpeppar, nymald
         ev. salt
Häll av kronärtskockan, paprikan och tomaterna om de är inlagda men spara tomatoljan och använd lite av den om det inte är för mycket kryddor i den. Dela tomaterna ett par gånger med kniv och lägg de i matberedaren med resten av ingredienserna, kör till det ser ut som en pesto och häll i oljan under mixningen. Smaka av och servera till nått krispigt tex. egna krutonger som du lätt gör själv.
Skär en baguette i tunna skivor, lägg på en ugnsplåt rippla över rikligt med olivolja och strö över flingsalt. Baka av i ugn på 150 grader tills de är gjyllenbruna, låt svalna på papper så överflödigt fett försvinner.
Glöm inte ett glas rödvin eller en bira.
Går bra att förbereda dagen innan, smakar bara bättre. Håller länge i kylen så gör en stor laddning in för helgen.

Gourmands 2 årsfirande.

Här kommer bilder från 2 årsjuiléet. Det finns fler bilder i bildbiblioteket. Det var en trevlig kväll med god mat och bra uppslutnig. 50 glada Gourmander som ville träffa sina egna i familjen över ett par glas och ännu fler skratt. Nästa år får vi ha en större Restaurang så vi får plats för att ta en sväng om. Som sist hamnade vi på Haket efter att Amerikabaren stängde.

Kärt återbesök på Ölrepubliken.

Då var det dags för nästa års första träff på vår omtyckta pub, Ölrepubliken. Vi hade ju tänkt oss att besöka Dugges men det blev för dyrt då man var tvungen att välja till mat och buss eller taxi då de flyttar till Landvetter i januari. Dessutom har de inte provningar på lördagar.
Men det här blir minst lika bra, speciellt när Pelle håller i det som haft både vår öl och whiskyprovning tidigare. Vi tänkte hylla de Amerikanska ölen som folk fått upp ögen för på senare tid och visa att de är riktigt duktiga och inte bara har Budweiser.
17:00 28 jan börjar provningen så de som vill träffas innan och tjöta lite är varmt välkomna. Säg att ni är från Gourmand så kan vi vara i det stora rummet där provningen ska vara.
För de som vill så har de riktigt bra pubmat som vi kan ta in, efter att Pelle har seglat hem oss från staterna på en skummande upptäcksfärd.
Sista anmälnings och inbetalningsdag är 14/1 till c.thoresson@live.se det sker ingen återbetalning.
Pris för dryckesprovningen: medlem 380:-, oäktingar 450:-

Köttfri måndag.

Kött är gott, speciellt på sommaren när man står med en öl i handen och väntar på köttbiten som ligger över den glödande kolen. Men ju äldre man blir och mer insatt i hur matindustrin fungerar så blir man mörkrädd. Det känns som att människan inte på något sätt vad det än gäller runt om i världen tar hänsyn till sitt egna hem där de en gång växt upp, om de finns pengar att tjäna. Det finns många faktorer främst ute i Europa på hur djurskötsel går till och hur köttindustrin påverkar vårt klot på ett negativt sätt. Bara som att nötkreaturen släpper ut mer koldioxid (växthusgaser) än vad all trafik i världen spyr ut! Och att vi börjar bli recistenta mot antibiotika som med all säkerhet kommer av att vi äter så mycket fläskkött. Grisarna får antibiotika för att klara sig från sjukdomar för att de lever under onaturliga förhållanden och bokstavligt talat går på varann.
Hemma strävar vi efter att ha en köttfri måndag, även för att det är nyttigt och billigare.
Här är ett exempel på en matig paj som gör sig fint till middagen med en sallad till.

Spenat och fetaostpaj:
3 dl Vetemjöl
150 gr Smör, rumstemp
1 st Ägg

200 gr Spenat (baby)
200 gr Fetaost
2/3 burk Majs (160gr netto)
4 st Charlottenlök
2 st Vitlöksklyftor
       Basilika
       Timjan
1 msk Tomatpuré
4 st Ägg
4 dl Mjölk
      Salt/ Svartpeppar
Kör pajdegsingredienserna i en matberedare och tryck ut degen i en smord form. Picka den med en gaffel och frys den tills den blivit hård och baka av den på 210 grader tills den fått färg. Ta ut och vila tills fyllningen är klar.
Fräs finhackad lök tills den blivit mjuk och tillsätt spenaten tills den precis blivit mjuk. Tärna fetan och sprid ut den, spenatblandningen och majsen i skalet. Blanda äggstanningen med resten av ingred. och häll över strax under kanten. och grädda på 170 grader varmluft (190 grader i vanlig ugn) tills smeten stannat. Har pajen inte fått färg kan den "gratineras" under grillen i ugnen.
Hoppas ni kan tänka er att dra ert strå till stacken.
Smaklig spis.
Christian

Frukostfibrer

Min egna Musli.

Jag gillar att äta ordentligt på morgonen, dels för att magen ropar på dagens första måltid och att man står sig så mycket bättre än med en cigarett och en kopp kaffe som vissa föredrar.
Muslin som jag brukar köpa är ju fullknökad med torkad frukt och det smakar dessutom som att flingorna i sig är sötade vilket växer i mun om man äter mycket. Det känns ju inte så nyttigt häller att börja dagen med en sockerkick.
Så i mellan åt köper jag olika flingor, frön och torkad frukt själv och blandar. Vilket är godare, nyttigare och billigare.
Den senaste blandningen är god att lägga på filen och alla ingredienserna finns att hitta på de större matvaruhusen.
Det finns ju oändliga variationer av vad som ska vara i just din Musli, ta vad du tycker om och gör en mix och lägg i en lufttät burk.

Christians Musli:
Havregryn
Boveteflingor (glutenfritt, så det går ju att byta ut mot havregrynen för att få muslin glutenfri)
Solroskärnor
Pumpakärnor
Linfrö (tillför inga näringsämnen men bildar ett slem som är bra för tarmarna)
Russin
Torkade Aprikoser
Torkat Äpple
Sötmandel, skållad och grovt hackad

Så prova det här nu så kommer ni att märka skillnad eller tom. börja gilla Musli om ni inte gjort det inna. Snart kommer ni att komponera era egna favoriter, det behövs ju inga långkok direkt.
Smaklig frukost.
Christian

Fortsättning på charkskolan.

Salsicca

Den här italienska korven får man rå över disk när man beställer den. Korven passar lika bra stekt som grillad på halster eller så kan man klämma ut den grovmalda fyllningen och ha som färs till en pasta. Det enkla grundreceptet innehåller endast fläskkött av ädlare styckdetaljer såsom karré, salt, svartpeppar, vitlök och vitvin. Det är som med all annan mat, har man riktigt bra råvaror så talar de för sig själva, det ska helt enkelt smaka gött kött. En smaksättning som vi mest är vana vid som i bröd och brännvin är fänkål, mycket smak av lakrits och riktigt gott. Steker man den varsamt så de inte spricker är den mycket saftiga av det smakrika fettet.

Chorizo

Chorizo är en korv som ursprungligen kommer från Iberiska halvön, alltså Portugal och Spanien. Den är gjord av griskött som kryddas bla. med chili, vitlök och spansk rökt paprika vilken ger dess karakteristiska röda fina färg och smak. Den har hög salt mängd som alla charkuterier som ska hängas för att klara av att lufttorka utan att härskna. De erbjuds även råa varianter som är goda på sommargrillen. Familjenamnet för de här sortens korvar som chorizo och salami där fläskkött, örtkryddor, vitlök, paprika, muskot och chili är på spanska Embutido och portugisiska Enchido. Man kommer även i kontakt med de här härligheterna i Syd- och Mellanamerika och Filipinerna.

Fortsättning på charkskolan.

Tryffelsalami:

 

Salami är ett samlingsnamn på mjölksyrefermenterade, lufttorkade, saltade och kryddade korvar. Ursprung är vanligtvis från Italien, Spanien och Ungern och de är ungefär 6 – 8 centimeter tjocka. Salamin görs på malt kött (mestadels fläsk-

eller nötkött), bacon och kryddor. Den förseglas med sockerlösning på utsidan, hängs och röks.
Den här sorten är ju mellangrov textur på malningen av köttråvaran och smaksatt med tryffel från Piemonte.
Den bästa tryffeln kommer ju från Alba i Italien och är vit och låg på 30000:-/ kg för
några veckor sedan som Jonas fick erfara i Piemonte. Är det en dålig skörd kan den sticka iväg till 70000:-/ kg. Det säljs även mycket svarttryffel från Italien, Frankrike och Gotland som upptäckts på senare år. Det är ju en svamp som växer ca en meter under jord längs ekträdets rötter, så det är ju ingen risk att man bara springer på den. Man behöver ju en inte allt för glupsk gris eller tränad hund till hjälp som kan sniffa upp de värdefulla knölarna.

Fortsättning på charkskolan.

Coppa:

Det här exklusiva smörgåspålägget kommer från Italien som jag personligen tycker passar bättre på en träbricka med kallskurna delikatesser. Coppa tilltalar mig mer än lufttorkad skinka. Jag tycker den smakar mer pga. allt det insprängda fettet där den mesta smaken sitter. När fettet är rumstempererat blir den dessutom härligt saftig och smälter bitvis på tungan. Det här förädlade köttstycket är rimmat i 3 veckor, därefter kryddat med Fänkål och svartpeppar, Cayenne och lufttorkat i 3 till 4 månader, det får sedan mogna i vinindränkta dukar.

I provinsen Piacenza har det fötts upp grisar i urminnes tider med tanke på dess passande klimat för grisar. De gillar inte direkt solljus men däremot det fuktiga varma förhållandena med små temperaturskillnader som råder i skogslandskapen vilket även gör att de lättare lägger på sig vikt och får fettet att bli fast och fint. Från den här provinsen kommer även Salami och Pancetta.

Baroloviner. Svåra och goda…

Nebbiolo är den mest strama och uppseendeväckande druvsorten som växer i Piemonte, norra Italien. Runt den lilla byn Barolo odlas Nebbiolodruvan och har gjort så sedan medeltiden. Barolo är en ytterst liten by, men med världskända viner.

Druvan kan vara ganska oförutsägbar att odla och göra viner av och uttrycker sitt bästa i mer trivsamma miljöer. Det föränderliga uttrycket avspeglas också i svårheten att hitta bra Baroloviner. Systemet har en del bra viner, men det är svårt att hitta rätt. Var nyfiken och leta, är mitt råd. Låt dem gärna ligga ett tag innan du prövar dem.

Den största upplevelsen jag haft på senare tid av Baroloviner är från senaste resan till Piemonte med J och S. Snabbt beskrivet, intogs lunchen på en järnvägsstation och bestod av klassisk mat från området. Underbart tillagat och välsmakande. Den första rätten beströddes med vit tryffel som noggrant portionerades ut på varje tallrik. Jag åt en löst rinnande ägg som överströddes med detta vita gul. S åt en grönsakspudding. På denna grönsakspudding en gyllengul ostsås. Och så flarn av tryffel. Gyllengult och soligt.

Och vinet, då…? Jag dristade mig att föreslå att lunchvinet skulle kosta lite mer. Hela trettio euro blev föreslaget pris - att jämföra med vad vi får i Sverige för 300 kronor. Valet blev därför ett barolovin av producenten Giacosa Fratelli. En 2001, sålunda ett tioårslagrat vin som satte sina spår i vara välljudande omdömen om vinet. Stort och välsmakande. Och jag bara undrade: När kan man få dricka en Barolo igen som är såhär god….?

Här är producenten omdömen om Barolovinet:

Vine arter: Nebbiolo.

Färg: Från rubinröd, med åldern granatröd.

Doft: God och ihållande, blommig med inslag av ros, läder och tjära.

Smak: Torr, fyllig, välproportionerlig och sammetslen.

Min. alkoholhalt: 13% vol.

Vinet finns inte på Systemet, men väl deras barberavin.

http://www.systembolaget.se/Sok-dryck/Dryck/?varuNr=72377

Middag på Fredsgatan 12.

 Magnus och jag fick ett varmt mottagande när vi kom in som förväntansfulla barn på julafton till restaurangen. Vi fick en avslappnad och proffsig känsla av personalen, så första intrycket säger verkligen mycket.
Tjejerna som serverade var ledigt klädda och killarna hade skjorta och byxor, men deras självsäkerhet på vad de höll på med kändes det som de skred fram i balkläder.

Vi började med ett glas underbar champagne.
Till vänster ser ni fyra små välkomst snacks, brödstix, lövtunna krutonger, potatischips och lökflarn som dippades i en crème smaksatt på rökta laxfenor. Smakade gott till skillnad hur det lät.

 De fyra första vinerna serverades blint i whiskyglas på en svart träbricka.
Först ut var ett skum på grebbestadsostron, gurksorbet, gurktärningar med grönchili och sjögräs. En fräsch förrätt som smakade härliga havs toner från ostronet och frisk gurka.

Det var olika sortes glas och porslin genom hela serveringen på 14 rätter vilket är effektfullt.

 Nästa rätt är inte med på bild då jag inte kunde hejda mig att hugga in. Sotad morot, en lövtunn skiva ankbröst, krisp på anklårsconfit, pistagenötter och lila shisokrasse.

Från värpredet på bild nedanför serverades en krämig äggkräm i sitt skal med soya och nyriven gottländsk svart tryffel. Doftade ljuvligt.

Till vänster låg en brässerad griskind av sorten Iberico (Pata Negragris), mör som smör. Lite färskt fikon och potatiskrokant förgyllde tallriken.

 Å nu så vill jag sjunga att... anklevern är här!!
Wow, under plommonskivorna var den lenaste ankleveranrättningen min mun någonsin skådat, vilken smak. Kanderade popcorn var jag väldigt skeptisk mot efter dålig upplevelse med söta popcorn i England när jag var på språkresa där.
Såklart var det ett lyft till rätten såsom gelén på druvor smakade det som.

 "Brödkorgen" var rolig, en svart ask med lock som lyftes vid bordet. Mörkt sött bröd, kumminknäcke och ett ljust bröd i en porslinskruka brevid tillsammans med hemgjort smör. Gott.

 Det söta bordsdekorationerna var jag tvungen att smaka på, mycket riktigt så var det örter, Grekisk basilika. 

Lofoten Torsk med smörstekt hummer, hyvlat äpple och krasse gjorde kvällen för Magnus medans jag fick en Gös täckt med Lardo (italieskt lagrat späck), musslor, och tunnskuren potatis i musselbuljong.

 Mitt triumkort kom från skogen men gjorde mig gladare på tallriken. Rådjursstek med trattkantareller, kabochapumpapuré och en mustig sås smaksatt med soya och ingefära. Mycket smak och riktigt mört.

Under tiden rullades ostvagnen in. Under kupolen låg det tempererad Comté 26 månader. På tallriken kom det kastanjer, frissésallad, brioche och en lingonsås.

Nu börjar vinet att ta ut sin rätt, var det glass på fårmjölk eller färskost? Den var i velket fall som helst toppad med apelsin och god.

Crème caramell i ny tappning, små tärningar får/getmjölkspudding och glass, karamellsås, krokant tror jag och inlagt Comice päron.









Jag får ju påpeka att Gourmands fotograf inte tagit

de här bilderna utan min mobil på lätt ostadig hand. Men det söta var inte slut här. En chokladmousse som mer var som en känsla än en konsistens i munnen, då den var som luft. Smaken däremot dröjde sig kvar länge likt en tung choklad tryffel. Strösslet på toppen var frystorkade bär. Det blev ju en njutningsbar Wisky, Caol Ila medans bordsherren mitt i mot surplade på en espresso och en Calvados. Vad gjorde entré då om inte ett par chokladtryfflar, fint avslutning på en minst fem timmar resa genom hav, skog och berg. Vinerna var bra genom hela middagen, servicen om än bättre. Var det inte för våra kritiska kockaögon så hade middagen varit helt perfekt utan små personliga anmärkningar.

Det här stället kan jag varmt rekommendera båda för den romantiska middagen som för representation. Tummen upp för F12, en av Melkers 10 restauranger.

Nu vill man verkligen bara ut och samla inspiration igen. Drömmålet är ju NOMA i Köpenhamn, nordisk mat i världens bästa restaurang.

Fortsättning på charkskolan.

Serranoskinka:                                                                                                                                                                

Jamón Serrano är en av de spanska varianterna av lufttorkad skinka. Den görs huvudsakligen av cerdo blanco, vita grisar från bergsområdena, där av namnet från det spanska sierra som betyder berg. Serrano torkas i minst 9 månader till skillnad från sin landsman Pata Negra, som anses mer i klass som en Rolls Roys, på minst 2 år. Pata Negraskinkorna tas från cerdo Ibérico, Iberisk svartfotad renrasig gris som föds upp på bla. ekollon som har en kraftigare smak än cerdo blanco.

De första anteckningarna som hittats om hur skinkan tillreds sträcker sig så långt tillbaka som 200 talet.
Både Parma och Serrano sätts fast i en träställning när de ska skivas upp för servering av en person med lätta händer. Lövtunna korta skivor avlägsnas med hjälp av en mycket vass tunn kniv liknande våra laxknivar. Skivorna skärs av den temperade skinkan där de sprids ut på ett fat och får ligga framme tills fettet börjar att svettas innan de får avnjutas där fettet smälter på tungan.

Charkprovning med Gourmand.

Vi och charkprovningen i lördags var trevlig med gott vin och goda charkuterier. De blev många frågor, kommentarer och diskussioner vilket verka tyda på att det var ett ämne som intresserade deltagarna. Jonas lärde oss grunderna i vintillverkning och berättade om de 4 olika distrikten i Italien och Spanien där vinerna kom ifrån.
Jag fick äran att upplysa om grisens historia och inflytande på vår vardag och till fest.
Jag tänkte berätta om vad som sades på provningen uppdelat på ett par gånger fram över.
Trevlig läsning.

Grisar:
Grisar har ju i alla tider haft ett viktigt fack i vårt naturliga skafferi, de har gett oss mat, varit ganska lättskötta och kan klara sig på stora delar av vårt klot. Men griskött har ju också ansetts som ett billigare kött och som smutsiga djur när det i själva verket är renligare än många andra djur vi har i vår närhet. Och de förädlade detaljerna man får av bra kvalitets griskött smakar riktigt bra.
Vildsvin började vi tämja redan för 7000 år sedan och fläskproduktionen växte i Europa i början av 1900 talet.
Det är viktigt med hanteringen för att grisar är väldigt känsliga mot stress som inte är bra vid transport inför slakt då de blir aggressiva och skadar varann och det påverkar kött negativt. För att få bästa smaken på galtkött så kastrerar man kultingarna när de är 2 dagar gamla för att det ska gå så smärtfritt som möjligt. Annars kan de få en stark galtsmak som inte är så angenäm. De slaktas när de är 6-7 månader och väger ca 120kg. De vanligaste raserna i vårt land är svensk lantras, Yorkshire och Duroc.
När ni handlar griskött ska ni titta efter en rosa-röd färg, insprängt fett och kappa och gärna mindre bitar. Så även om ni inte äter fettbitarna så är det så köttet ska se ut om det ska smaka gott.

Parma/ Prosciutto:                                                                      

Prosciutto crudo di Parma är ett ursprungsskyddat namn och måste därmed komma från provinsen Parma. Skinkan får bara innehålla Sicilianskt havssalt som den torrsaltas med och får sedan lufttorka minst ett år i kontrollerad temperatur och luftfuktighet. Köttråvaran som används tas från grisar från 11 utvalda regioner i norra Italien. Skinkorna kontrolleras sedan av oberoende

kontrollanter på fem olika ställen innan de godkänns och deras hjälpredskap är en bit av ett hästben som de sticker hål med. Den färdiga skinkan märks med en femuddig hertig sigill och datum där man ska kunna gå tillbaka och kolla varje steg i processen från slakteri till kontrollant.

Gourmand på Facebook.

Då har äntligen konservativa Christian tagit steget att nå fler intresserade via Facebook som bloggande blondiner till politiker öppenbarligen gör. Sidan Klubb GOURMAND är precis upplagd & jag hoppas på att flera ska hitta till oss så att vi kan dela med oss av allt kul vi har tillsammans. Där kommer att läggas upp kommande event & nyheter. Gå gärna in & gilla oss, kommentera & kom med åsikter.

Sen vill jag bara påminna om att det är en vecka kvar till sista anmälningen av Italy vs. Spain.
Platserna till Gourmands 2 års fest går åt som Gundeman på nyvallat så skynda på & anmäl er.

Har ni förslag eller ris & ros så hör gärna av er för att vi ska bli bättre & kunna utvecklas. Maila mig gärna på c.thoresson@live.se

Ta hand om er glada Gourmander.
Goa häslsningar Presidenten.

Mer än bara danska vinebrö!

När jag var i Danmark för ett par veckor sedan gjorde vi en tur till Hjörring några mil från Lökken för att pröva en restaurang som skulle vara bra, Brughuset Vendia. Vi hade bara ätit någon gång ute utan framgång och någon bukfylla på Danmarksbåten så vi hade inga höga förväntningar. Linus hade läst att de fått nån utmärkelse. Vi åkte dit på dagtid, tyvärr. Vi kom in, positivt överraskad redan vid entré. Brevid baren som mötte oss såg man hur de arbetade med nästa bryggd genom glasväggarna in till bryggeriet. 6 sorter var vad som hälldes upp från kranarna av tyskinspirerade humledrycker. De var rätt tunna om man som vi Gourmander som var där är vana vid tyngre humlebeska mer aromatiska öl. Men det var ju inte bara därför vi var där, maten lockade ju. Det var en stor dagsmeny. Barnmat brukar ju inte vara nått att hänga i påskträdet, inte vara kockens mest inspirerande matlagning heller, har jag hört. En stor saftig rosastekt "Hackeböff", gött mos och sås, kunde lika gärna stillat en karls hunger med bravur.

Undrar ni vad jag drcker nu förresten? Double chocolate stout, smask.

Vi spred ut beställningen rätt bra, det tog en stund. Det var "enkla" rätter som: "Montbelliard" pølser med varm kartoffelsalat 95:-, Kold med syltede tomater og skinke 95:-, Salat "Canard" and, svampe og artiskok 110:-. Maten anlände,.......Hallelulia!!! det är ett sådant här ställe jag vill ha, i sammanhanget enkla råvaror men serverat, tillagat & upplagt som på den finaste restaurang, kärlek till yrket kallas det.
Min korv med mos var en glädje att avnjuta i goda väners lag. Smakrik korv, god potatispuré, söt kryddig senapscrème, söta kokta rödbetor, olika skott och blad till garnering serverad med finess. När jag tänker efter så är det inte så konstigt att man kan skämma bort sig här i Norden. I Köpenhamn ligger ju Noma, världens bästa resturang. Sverige, Norge och Danmark tog för sig av de tre topp placeringarna i matlagnings VM. Vi har även topplaceringar i Os. Norra Europa har gått om de klassiska grundarna för vår moderna matlagning, tex Frankrike, Tyskland & Österike.

Tillbaka till luxusskrovmålet. Servicen var personlig & proffsig. Alla ville se mer av kökets överraskningar så det blev desserter till lunchen, även Cava & ostar. Det slutatde med att vi beställde bord till vår avresa för en härlig brunch, eller? Japp, glatt överraskad igen. En fin träbricka med gourmetfrukost, nä inte planka utan stek, bättre. Rökt lax, hemgjord marmelad, nutella, musli, varmt bröd, goda ostar, nygjord äggröra, bacon & ännu godare korvar mm. Jag kan varmt rekommendera detta ställe, men ta & gå hit på kvällen & njut av deras à la carte meny som jag bara läst men bör var ett strå vassare. Efteråt fick jag reda på att en krönt åretskock jobbade där & att de blivit utsedda mist en gång till årets bistro.
Utöver det här hade jag ingen koll på hur mycket goda & olika sorters öl de hade i affärerna. Godishyllorna som kan fånga ens uppmärksamhet i bland i mataffärerna var långt bort i perriferin när ölhyllorna hägrade i horisonten.

Nog om detta. Hoppas vi syns den 5/11 på Goumands 2 årsfest.

För den intresserade

För den intresserade är nu vingården La Casa Vola också presenterad på följande site: http://www.frontviewclub.se/guide.asp?PresentationId=131&IndustryId=34&CategoryId=0

 I norra Lyngby där vi spenderar en vecka för att fira svärfar finns det mycket av vilda godsaker. Nypon & havtorn växer över allt i närheten av havet. Naturligtvis kan jag inte låta bli att ta för mig av floran runt omkring mig. Ska jag vara ärlig har jag aldrig sett en havtornsbuske innan, men när jag såg de små gyllene bären var det bara till stugan & googla på de.

Nyonen tänkte jag prova att göra en chutney på. Hade jag bara haft lite mer tid så hade jag fyllt bagaget & tagit med mig hem för att laborera med & använda på jobbet.


Havtornen har jag alltid köpt dyrt till krogen & igentligen inte tänkt på hur det såg ut innan de hamnade i vår frys. Bären kan man kalla för superbär, de är fullproppade med allt möjligt som kroppen behöver. Man hade antagligen kunnat överleva en längre tid bara på bären & vatten. http://handbok.alternativ.nu Följ den här länken så kan ni läsa mycket om havtorn & en massa annat för självhushåll med ätbara livsmedel i vår omgivning.

Det finns olika sorters havtorn, de jag är van vid är smalare & avlånga. De är sura med en speciell smak som jag  inte kan likna med något annat. Den förgylls med socker, lyfts lite och blir inte så skarp.
Först tänkte jag att jag skulle komma hem med storkovan och förse hela västkusten hemma med de här delikatesserna, FEL, FEL, FEL!! Nu förstår jag varför de är dyra, det är garanterat första & sista gången jag försöker plocka de i större skala. Dra mig baklänges!!!! Minst i timma vid en & samma buske & två Carlsberg senare har jag fått ihop ett törnbuskage i min ryggsäck. Plocka lite nypon på vägen hem & sen var det bara att kavla upp ärmarna. Ca. två timmar senare med hjälp av Lennart så fick vi ihop hela 1,2 Liter bär, vilket skämt. Jag kastade in handduken & får erkänna att de resterande kvistarna hamnade på komposten. Kliande, svidande, lätt svullna fingrar av de 5 cm långa taggarna & kittlande små jä..a fötter av ett 50 tal rävsaxar som tydligen bodde på kvisten innanför bären, fick oss att lätt vilja betala 1000:-/kg om man någon gång ska använda de för hemmabruk.
Så det kan väl hända att det hoppade ut en lite större groda ur min mun när jag läste på nätet när jag var klar, att man kan frysa in kvistarna på så få minusgrader som möjligt och skaka av bären.

I vilket fall som helst så blev det en fräsch saft med exotisk smak. 

Här följer receptet:

1,2 lit   havtorn, rensade 

1 lit                    socker

1 lit                      vatten

Lägg i allt i en stor kastrull, koka upp kraftigt & låt stå & dra utan värme i minst en timma. Häll av saften genom ett durkslag, tryck ut all saft ur fruktköttet. Sila genom en finmaskig sil, kyl. Njut lätt utspädd med vatten & isbitar, eller som vi spetsad med vodka & en skiva citron.

Hoppas jag inte har skrämt upp er nu, det är värt det med tanke på hur nyttigt & välsmakande det är. Om nån annan plockar de ;)

Gott med omogna tomater.

     foto Elin Carlsson.    
                                                                                                                                                              
 Det blev gott om tomater på mina tre olika plantor men de blev aldrig röda mer än nån om dagen. Men jag ville ju så klart ta vara på skörden och hitta på något att göra med tomaterna. Jag visste att man kunde lägga in omogna tomater så jag utgick ifrån det och använde mig av liknande ingredienser, socker, ättika och kryddor. Tomaterna var ju stenhårda så det fick bli till att koka sönder de små gröna smaragderna.
Chutney fick det bli.
2 msk      olivolja
1,5 kg     omogna tomater
3 st         rödlökar
1 st         vitlöksklyfta
1 st         habanero
150 gr     farinsocker
150 gr     socker
0,5 dl      ättika
0,75 dl    champagnevinäger
               salt/ grovmalen svartpeppar
Skär rödlök i tunna båtar, hacka vitlöken och fräs löken i olivolja tills det börjar mjukna. Dela tomaterna på mitten, hacka habaneron och lägg allt i grytan. Häll på socker, salt och
peppar och koka under omrörning på medelvärme i ca 20min tills de största tomater blivit mjuka. Smaka av med ättika/vinäger och ev mer av salt.
Det går bra att använda bara ättika istället för "finvinäger".
Chutneyn ska vara sötsyrlig och kryddig. Passar bra till grillat kött kall som varm.
Håller länge i en tätslutande burk i kylen, tänk på att använda rena redskap och inga fingrar.

Det här går att göra på mogna tomater med olika färger och former men då bör sockermängden minskas då de har en naturlig sötma.

s