Under hösten ska vi strunta i regnet och istället le belåtet med en flaska shiraz i handen.

Hösten kom alldeles fort och det redan känner vi aningar av den annalkande vintern. Det är då det gäller att gilla läget, strunta i regnet och istället le belåtet med en flaska shiraz i handen.

Shiraz kallas druvan i hela Nya världen och är den samma som syrah när den odlas i Europa. Den kan ha kommit från staden Shiiraz i Iran, men minst lika troligt att den kommer från Rhônedalen.

I nya världen blir shirazvinerna ofta fruktiga av solen och i Frankrike kommer peppar och kryddighet fram. I Sydafrika blandas kryddigheten stundtals med en härlig ton av choklad och kaffe. Unga är vinerna gärna blåbärssmakande och med ålder får de ofta lite en lakritskaraktär. Kort sagt, en spännande druva som smakar olika när den odlas i olika delar av världen.

Min rekommendation denna gång blir en Kevin Arnold Shiraz 2004 är från producenten Waterford Wines. Producenten ligger i Stellenbosch i Sydafrika. Systembolaget benämner doften som nyanserad, mycket fruktig doft med tydlig karaktär av rostade ekfat, inslag av björnbär, plommon, stall, tobak och mörk choklad. Smaken är balanserad, mycket fruktig smak med rostad fatkaraktär, inslag av björnbär, plommon, mynta, tobak och mörk choklad. Vinet har utnämnts till landets mest prisvärda vin av de svenska vinjournalisterna på Vinordic. Ett utomordentligt smakligt vin, kryddigt nog att värma oss i höstmörkret.

Det finns inget som heter äcklig mat

Detta är en god tanke när man försöker uppfostra egna och andras ungar och min mor lyckades nog rätt bra med mig eftersom jag äter det mesta med glädje om det är vällagat och i princip allt om jag är tvungen. Dock har jag i helgen fått en maträtt att lägga på min "inte äta-lista" som innan bestod av rå nötlever och mjuk pepparkaka. Surhaj
Vi blev hembjudna till Ingigerdur och Niklas i lördags och huvudnumret bestod av den Isländska festfisken surhaj och 8-årigt brännvin från askmolnets ö. Inga serverade först en utmärkt kräftpasta och den skjöljdes ner med olika finöl så vi var mätta och och belåtna när den lilla skålen med hajbitar ställdes på bordet. På en meters avstånd luktade det till min förvåning ofärsk men möjligtvis ätbar fisk så när jag nyfiket stoppade näsan i skålen fick jag en käftsmäll som slungade mig tillbaks i stolen av förfäran! Ett av mina motton i livet är att man skall pröva all mat men det kändes inte så frestande att stoppa en bit av den amoniakstinkande hajen i munnen. Den var också äcklig. Som väl var smakade brännvinet och den Isländska stouten fint så det hela fick ett lyckligt slut. Niklas åt dessutom med god aptit så den kan inte varit helt ohälsosam.
Men, vänner, det här var en subjektiv upplevelse och en rapport från min matresa som inte är menad att skrämma er att testa nya rätter och livsmedel. Livet blir större av nya smaker. Och oftast överlever man. Men det finns något som heter äcklig mat.

Bakom en Fond av sten finns det kärlek till prima råvaror.

Njutning på Fond.
Jag vill börja med att poängtera att jag inte är någon utsedd provätare för att hänga ut restauranger oavsett hur besöket varit, utan delar gärna med mig av trevliga besök, som sedan andra kanske vill avnjuta själva.
Hur som helst så var en kollega & jag på jakt efter lite ny inspiration & när jag läst några menyer från Götets guldkorn så kändes det som att Fond hade trevliga anrättningar att skämma bort oss med. Jag har alltid gillat Stefan Karlssons sätt att lyfta fram de svenska råvarorna & förädla dessa.

Vi kom dit rätt tidigt & var nästan ensamma i matsalen. Bemötandet var bra & blev väl omhändertagna av hovmästaren som satte oss till bords & försedde oss med något att dricka. Till den torra champagnen som öppnade middagen blev det en mycket krämig & luftig morot & kumminsoppa. Trots min förkärlek till Fond så får jag nog säga att aptitretaren var väl för anonym, gav inget intryck alls.
Strax därefter blev allt som sig bör när brödet kom in, ett mörkt grovt bröd som var smakrikt & mycket saftigt, en liten muffins med prästost & ett tunt kummin & fänkålsknäcke, det bästa jag kan minnas, som förgylldes av ett smör som kärnats i trakterna utanför Allingsås, även tummen upp för det vispade prästost smöret.

Till ett glas Gewurztraminer hade jag valt en terrin på svensk tupplever sötad på ovansidan med en reucerad äpplemust. Denna var toppad med tunna friterade rotfruktskivor, brvevid låg en himmelsk, sammetslen jordärtskockspuré, vinägersyrad äpplekompott & små goda oranga blommor. Förrätten var vacker, vällagad & god för gommen, men för min smak med just terrinen så påminde det lite för mycket om en len smörgåspastej, vilket jag inte letar efter i sådana här gourmet måltider.

När huvudrätten gjorde entré fick jag ett brett leende på mina läppar, vackert & mmm så gott.  
Halländsk hjortfilé som var till perfektion, trattkantarellkryddad hjortkorv, kålrot som puré & i bit som fått lätt syra från havtorn & senapsfrö, viltrödvinssky & potatispuré smaksatt med hasselnötsolja & hackade hasselnötter på toppen. Jag valde bort det italienska vinförslaget & blev glatt överraskad när den Bryggmästarens mörka lager skummade i glaset från Åbro bryggeri. Den passade även fint till lammytterfilén som min bordsgranne tog.

Jag ställer mig upp!! Sådan dessert var längesen jag ätit, det var en ren njutning hela vägen.
Mjölkchokladpastej med macadamianötter & havssalt, man ville inte den skulle ta slut, hjortronmylta & sorbet, vilka smaker. Konserverat äpple & vispad grädde.
Dessvärre har jag svårare att lägga vinproducenters & druvors namn på minnet. Så de två olika vinerna som rekomenderdes till de våra olika desserter vi fick vi båda prova till, kul.

För att spjälka maten fick det bli en kopp kaffe med min favorit rom, Ron Zacapa 23 år, rund & fin & en tilltalande sötma. Finns i systemets beställningssortiment för ca 600 pengar.

Trots den trevliga men osäkra servitören så blev helhetsupplevelsen kanon, jag kan varmt rekommendera ett besök till Stefan Karlssons ögonsten.

Besök på Oceanbryggeriet.

Vill bara meddela att det är fullsatt till besöket på bryggeriet 5/11. Är ni väldigt intresserade kan ni sätta upp er på väntlista, de platserna släpps 21/10 i så fall. Är det några ölentusiaster som vill ansluta efter provningen träffas vi på ölrepubliken vid 22 tiden.

Vallebelbo – vår vinproducent

När druvorna har plockats för hand och flaket är fyllt med söta goda Moscatodruvor är det dags att köra lasset till vinproducenten. Renzo som arrenderar vår vinmark gör inget eget vin utan säljer druvorna till ett kooperativ där han själv har ett medlemskap.

Producenten heter Vallebelbo och är en av många stora kooperativ som ligger i vår dal. Producenten är störst på att producera Moscato d’Asti och tar emot över 6000 ton Moscatodruvor varje höst.

Först kontrolleras sockerhalten genom att man borrar ner ett instrument i druvlasset. Det är viktigt att sockerhalten är tillräckligt hög. Därefter backar man till den stora skruven och tömmer hela lasset ner i skruven som matar in druvorna till pressarna inne i fabriken. Under de två timmarna som vi besökte Vallebelbo kom det hela tiden lass efter lass med druvor som var redo att pressas. Fabriken gick verkligen på högtryck!

Oceaner av humle!

Snart har filmen Oceaner premiär på våra filmdukar och enligt mina tämligen säkra källor är det en extremt påkostad variant av Pripps blå-reklamen som sponsras av grabbarna på Ocean. Därför är det extra kul att få meddela at vi är välkomna till dom fredagen 5 november 1900.
Vi får en rundvandring i bryggeriet med passande ölundervisning, historia och kuriosa. Därefter serveras vi en bratwurst och surkålsplatte av Peter som vi sköljer ner med någon av de 6 öl vi får prova under kvällen.
Förmånspris för Gourmander är 450 kr och för ofrälse 500kr (ord. 550kr)
Det finns plats för 22 ölhävare så är ni inte snabba att anmäla er får ni sitta på trappen och sura.
Sista anmälningsdag är 21/10 och ni mejlar Christian eller mej och säger ja. Betalning göres på Cs konto i vanlig ordning.
Champagneprovningen som utlovats är i dagsläget lite dyr men vi jobbar på en prisvärd variant och meddelar när vi hittat ett datum Efter årsskiftet blir det hursomhelst så vill ni ha skumpatips får ni mejla Anders eller Bengt Fritjofsson.

Hej på er!

GOURMAND 1 år!!

Här kommer lite bilder för er som inte var med & firade oss, eller för er som inte minns!

 Partyfarsan värmde upp quizdeltagarna innan med lite sång, huvud, axlar, knä & tå, knä & tå!!

 Det bjöds på långkok i form av rödvinskokt högrev med rökt sidfläsk, champinjoner & syltlök, kokt potatis.

Det avnjöts en & annan avec.

 Den alldeles lagom långa quizen hade nog klurigare frågor än man väntat sig.

Män samtalar över ett stycke kött, är ense om att det smakar som det gjorde förr, vid den öppna elden.

 Den där notan vill nog ingen kännas vid.

 Som en hel ocean i ett glas.

Även lekledarna hade det trevligt under frågestunden.

 Choklad från Berzelii var ett av priserna för god medverkan.

 Vissa blev gladare än andra!

 Ett glatt gäng som snart ska till Linnégatans ostaffär för att frossa.

Gratis är ju gott så snåla inte, ha ha.

Lite barhäng.

Vill tacka alla som var där för en trevlig kväll.
Nu väntar snart ett nytt år av många roliga provningar & träffar.