Vietnam - matminnen

Jag och Fia kom hem från en lyckad Vietnamsemester för drygt två veckor sedan. Förutom grymt väder, trevliga människor och långa stränder är maten oftast riktigt bra i det långsmala landet. Vietnams mat har under århundraden präglats av flera olika kulturer. Från kolonialmakter som försökt kontrollera landet under långa perioder har landet tagit det man uppskattat. Kinesiskinspirerad mat som nudlar och vårrullar finns överallt och Fransmännens baguetter och bakverk har fått stanna kvar efter att kolonialisterna själva försvann. Kaffet är kanongott! Man odlar själv bönor i dom höglänta delarna av landet som bryggs till en stark bryggd med toner av choklad. Indien och Kambodja har också påverkat och i söder är curryrätter vanliga.

Landet skiljer sig en del i klimat, råvaror och matvanor från norr till söder. I de mildare norra delarna äter man mer kött än i söder och härifrån kommer nationalrätten Pho(uttalas typ fa) som är en risnudelsoppa på buljong i olika varianter. Oftast fantastiskt god. I Hanoi t.ex är pho bo vanlig och innehåller ofta biffkött, tunga och friterad, torkad grissvål som lösts upp i buljongen till en disksvampsliknande kudde. Mmmmmm.....

I de södra delarna är fisk och skaldjur vanligare och dessa serveras nästan alltid väldigt färska. Oftast direkt på grillen kryddat med flingsalt och svartpeppar eller kanske marinerade i chili och ingefära. Färska vårrullar är en favorit. Tunna rispapper fylls normalt direkt vid bordet med färsk mynta, basilika och annat grönt som jag inte vet namnen på. Fyll på med kalla risnudlar, inlagda rotsaker, sallad, vårlök och kanske grillade räkor och rulla ihop. Doppa i t.ex fisksås-(den inhemska är bäst i världen säger dom) och chilidipp och känn lyckan i munnen! Fräschare blir det knappast.

Vi åt för det mesta goda grejer men våra toppmatminnen är olika. Fias var en grillad, pepparkryddad Black Kingfish med tamarindsås och pomelosallad. Min bästa måltid var en lunch på ett byställe där en enda rätt serverades och där vi inte visste vad vi åt förrän jag härmade en anka och fick ett leende som svar. Anka i beniga småbitar kokta i sitt eget fett med ingefära, vitlök och chili. Till detta ris, gröna bönor och ett stekt ägg. Fascinerande gott i sin enkelhet. Dessutom fick jag Fias anka också.

Det finns mer att berätta men det tar vi en annan gång