Var det inte det vi trodde? Även druvor behöver sex för att utvecklas och att inavel inte ger det bästa!
Provningar, föreläsningar och tips på god mat och dryck.
torsdag 27 januari 2011
Var det inte det vi trodde?
Var det inte det vi trodde? Även druvor behöver sex för att utvecklas och att inavel inte ger det bästa!
söndag 23 januari 2011
Champagne upp till öronen....
Det var i samband med nyårsfirandet år 2000 som första boomen för den exklusiva bubblande drycken uppstod. Sedan dess har champagnen blivit allt vanligare. Vi dricker det till fest allt oftare och i år räknar Systembolaget med att sälja över en miljon liter för hela året.
Största märkena brukar vara Moet & Chandon Brut Impérial – 338 kronor, André Clouet Grande Réserve – 259 kronor, Pol Roger Brut Réserve – 343 kronor, Jeanmaire Brut – 199 kronor samt Bollinger Special Cuvée Brut – 389 kronor.
Så, vilka champagner väljer du när du är på Systembolaget? Vilken framstår som bättre, prisvärdare och intressantare?
Ge oss lite tips!
Ta en promenad på kinesiskamuren i Tuve.
Nu är det bara en vecka kvar för er som vill vara med & lära er att laga mat som man gör i Asien.
Det är exotisk mat som har mycket känsla för kvalitet & ädla råvaror. Maten är inte bara fräsch utan även mycket sund & välsmakande. En del anrättningar är simpla att tillreda medans lärotiden för att bli en fin fin nudelkock tar 4 år & några år till för att bli en sushikock. Det råder en noggrannhet, presition & respekt för de fina råvarorna som är främmande för oss i västvärlden.
Det är nog inte många av er som har gått upp i ottan & begett er till fiskeauktionen bara för att se vad de tuffande båtarna har i sin fångst. Det är en speciell känsla att gå omkring i mellan rader av havets läckerheter som ligger & blänker & bara väntar på att få förgylla din tallrik.
De är inte så färgglada skapelser som simmar i våra vatten förutom nån Berggylta eller en liten Fjärsing som glimmrar i neonfärger.
Drömmen hade varit att få komma till världens största fiskeauktion i Tokyo!
Där finns allt från världens hav i alla dess färger & levande ting.
Där pågår en handel av det finaste av kvaliteter som tex. Tonfisk där de bästa exemplaren går lös på mer än vad en del lägger på sin bil.
Som de flesta matkulturer vi får hit så försvenskas de eller ändras så att de ska passa oss bättre, men i själva verket är det som bäst från början.
Ta sushi som exempel, ett näst intill obefintligt utbud av fisk & skaldjur. När man annars äter det mesta som simmar, kryper eller ålar sig. Portionerna är för stora för att passa våra åpna ögon i stället för att tas i en munsbit, bitarna med ris dränks i soya & wasabi vilket skulle få en stolt sushikock som gjort ett perfekt ris att porta dig från hans krog.
Nu när så många svenskar har fått upp ögonen för allt det goda som världen har att erbjuda skulle det vara uppskattat med lite fler gedigna ställen där man får det som det ska vara.
Så ta tillfället i akt & häng med på en annorlunda gatronomisk resa nu på lördag 29/1.
Ta hand om er alla Gourmander där ute & glöm inte att förnya era medlemskap, det kommer bli ett spännande år!
Christian
Det är exotisk mat som har mycket känsla för kvalitet & ädla råvaror. Maten är inte bara fräsch utan även mycket sund & välsmakande. En del anrättningar är simpla att tillreda medans lärotiden för att bli en fin fin nudelkock tar 4 år & några år till för att bli en sushikock. Det råder en noggrannhet, presition & respekt för de fina råvarorna som är främmande för oss i västvärlden.
Det är nog inte många av er som har gått upp i ottan & begett er till fiskeauktionen bara för att se vad de tuffande båtarna har i sin fångst. Det är en speciell känsla att gå omkring i mellan rader av havets läckerheter som ligger & blänker & bara väntar på att få förgylla din tallrik.
De är inte så färgglada skapelser som simmar i våra vatten förutom nån Berggylta eller en liten Fjärsing som glimmrar i neonfärger.
Drömmen hade varit att få komma till världens största fiskeauktion i Tokyo!
Där finns allt från världens hav i alla dess färger & levande ting.
Där pågår en handel av det finaste av kvaliteter som tex. Tonfisk där de bästa exemplaren går lös på mer än vad en del lägger på sin bil.
Som de flesta matkulturer vi får hit så försvenskas de eller ändras så att de ska passa oss bättre, men i själva verket är det som bäst från början.
Ta sushi som exempel, ett näst intill obefintligt utbud av fisk & skaldjur. När man annars äter det mesta som simmar, kryper eller ålar sig. Portionerna är för stora för att passa våra åpna ögon i stället för att tas i en munsbit, bitarna med ris dränks i soya & wasabi vilket skulle få en stolt sushikock som gjort ett perfekt ris att porta dig från hans krog.
Nu när så många svenskar har fått upp ögonen för allt det goda som världen har att erbjuda skulle det vara uppskattat med lite fler gedigna ställen där man får det som det ska vara.
Så ta tillfället i akt & häng med på en annorlunda gatronomisk resa nu på lördag 29/1.
Ta hand om er alla Gourmander där ute & glöm inte att förnya era medlemskap, det kommer bli ett spännande år!
Christian
tisdag 18 januari 2011
Och vad dricker man där?
Många drömmer om att resa till Italien. Många drömmer om att få äga ett hus där och många drömmer om att få bli en del av Italien genom att flytta dit. Vi drömde också – och nu är vår dröm besannad. Vi bor fortfarande i Sverige, jobbar här och tänker så göra ett tag framöver. Men vi har köpt en vingård i norra i Italien, närmare bestämt i Piemonte. Det ligger strax söder om Milano, i en by som heter Santo Stefano Belbo och är alldeles så speciell som vi alla skulle önska att den var. Här får vi uppleva kulturen, människorna och framför allt maten och dess fantastiska viner.
Sedan urminnes tider finns här en tradition att producera viner. Den lokale bonden gör sitt eget vin till husbehov och säljer också druvor till det lokala kooperativet som säljer vinerna vidare utanför byn. Vinerna är Spumanteviner – och är alltså sprudlande vita viner som för det mest är söta.
Vill du testa spumante? Här en länk till ett exempel: http://www.systembolaget.se/SokDrycker/Produkt?VaruNr=76089&Butik=0&SokStrangar=
Men även röda druvor finns och då speciellt Barberadruvan som producerar härliga, mustiga och välsmakande viner. Här är några exempel: http://www.systembolaget.se/Applikationer/Sok/ResultatLista.htm?Sok=e2&SokKriteria=barbera&Butik=0&SidNr=1&SortKol=namn&Asc=1&BackUrl={F573AACE-71D3-40A1-A106-42B93C7D95A9}
onsdag 12 januari 2011
Surkålsmöte
Anders inspekterade den frostnupna klubbgården i Piemonte så jag och Christian fick ha vintermöte själva. Men bara för att man sitter i hårda och segdragna förhandlingar skall man väl inte behöva svälta ihjäl? Det hade inte varit bra för klubbens rykte om presidenterna hittades ihjälsvultna i styrelserummet. Därför åt vi lunch. 
Thüringer bratwurst och folköl inhandlades för att matcha Cs surkål. Den var vid tillfället lagrad i 15 månader och doftade skunk. Övriga tillbehör: rostad potatis och god senap. Ja, mycket ofördelaktigt kan sägas om C men surkål kan han fan ta mig laga! En mild, djup kumminsmak smekte gommen och den syrliga kålen matchade den blekgrå korven perfekt.
Vi passade även på att ha folkölsprovning. Oceans ljusa 2,8a ställdes mot Dugges lika alkoholsvaga ale. Dugges gör en god fegis men känns utspädd och blek i jämförelse med utmanarens sylvassa chaufförsbira som lätt klår många starköl i smak. Lite förvånande med tanke på Dugges tuffa humlesyn.
För övrigt lyckades vi få fram lite datum för aktiviteter av vilka ett par är spikade och utannonserade och ett par är på gång. Jag ser till att börja med fram mot asienträffen på St Jörgen!
måndag 10 januari 2011
Underbar husmanskost i Malmö.
Bullen, två krögare.
Ja förutom den härliga vistelsen på Ystad Saltsjöbad & ett besök i caféhimmlen så fick det bli ett stopp i Malmö på väg hem till Göteborg för en lunch. Då sprang vi på Bullen, en pub i engelsk stil med kanonbra svensk husmanskost. Historiken om dess lokal där de började servera öl för första gången 1897 är mycket intressant, de har även sveriges äldsta ölpump i silver som fortfarande är i bruk. Gå in på deras hemsida & dröm er iväg http://www.bullen.nu/.
När vi kom in i den lite dunkla pubmiljön kände man att det var ett gammalt ställe med mycket historia & antagligen mycket erfarenhet. Jag kände mig väl till mods & var säker redan innan på att maten skulle vara bra.
Bland alla godsaker på menyn, allt från stekt rimmat fläsk med löksås till helstekt rödspätta, så valde jag Kalvfärs köttbullar med potatismos, rårörda lingon, ättiksgurka & whiskygräddsås. En stor tallrik gjorde entré med en spegel av smakrik gräddsås & fem stora köttbullar, vid sidan serverades tre skålar med resterande tillbehör. Enkelt & helt underbart, maten talar för sig själv, man behöver inte krångla till det om man vet vad man håller på med.
Annie tog en rosastekt ryggbiff med sparris, rödvinsås, kryddsmör & stekt tunt hyvlad potatis. Fina smaker & bra tillagat.
För att hjälpa maten ner i magen fick blev jag rekommenderad en mörk tjeckisk lager på B, vad hette den nu då? Men god var den.
Även detta ställe, som fick mig att tänka på Kometen i Göteborg, är värt ett kärt återbesök för den goda maten & mysiga miljöns skull.
Ja förutom den härliga vistelsen på Ystad Saltsjöbad & ett besök i caféhimmlen så fick det bli ett stopp i Malmö på väg hem till Göteborg för en lunch. Då sprang vi på Bullen, en pub i engelsk stil med kanonbra svensk husmanskost. Historiken om dess lokal där de började servera öl för första gången 1897 är mycket intressant, de har även sveriges äldsta ölpump i silver som fortfarande är i bruk. Gå in på deras hemsida & dröm er iväg http://www.bullen.nu/.
När vi kom in i den lite dunkla pubmiljön kände man att det var ett gammalt ställe med mycket historia & antagligen mycket erfarenhet. Jag kände mig väl till mods & var säker redan innan på att maten skulle vara bra.
Bland alla godsaker på menyn, allt från stekt rimmat fläsk med löksås till helstekt rödspätta, så valde jag Kalvfärs köttbullar med potatismos, rårörda lingon, ättiksgurka & whiskygräddsås. En stor tallrik gjorde entré med en spegel av smakrik gräddsås & fem stora köttbullar, vid sidan serverades tre skålar med resterande tillbehör. Enkelt & helt underbart, maten talar för sig själv, man behöver inte krångla till det om man vet vad man håller på med.
Annie tog en rosastekt ryggbiff med sparris, rödvinsås, kryddsmör & stekt tunt hyvlad potatis. Fina smaker & bra tillagat.
För att hjälpa maten ner i magen fick blev jag rekommenderad en mörk tjeckisk lager på B, vad hette den nu då? Men god var den.
Även detta ställe, som fick mig att tänka på Kometen i Göteborg, är värt ett kärt återbesök för den goda maten & mysiga miljöns skull.
söndag 9 januari 2011
Årets lottdragning är gjord.
Grattis säger vi till Lennart Carlsson!
Han har vunnit en årsprenumeration av mat & dryckmagasinet Gourmet. Så nu kan du vältra dig i härliga maträtter, drycktips, köksprylar & annat gott ett helt år som bara en sann GOURMAND kan.
Hälsningar Christian
President Gourmand
Han har vunnit en årsprenumeration av mat & dryckmagasinet Gourmet. Så nu kan du vältra dig i härliga maträtter, drycktips, köksprylar & annat gott ett helt år som bara en sann GOURMAND kan.
Hälsningar Christian
President Gourmand
Olof Viktors i Ystad.
Genuint hantverk som smakar!
I helgen så var Annie & jag nere i Ystad för att fylla på batterierna på Ystad Saltsjöbad, ett fint spahotell.
Vi fick ett tips om att besöka ett bageri & café som drivs av Jan Hedh, det nappade vi på direkt såklart.
För er som inte vet vem han är så kan jag berätta att han är en av Sveriges främsta konditor & bagare. Han har synts relativt lite på tv men har gett ut en del "kokböcker" om bröd, desserter, choklad, kakor mm.
Caféet låg i ett par gamla ladugårds lika byggnader. Det kandes i väggarna att det var riktigt hantverk man kunde få sätta tänderna i där. Härliga rustika surdegsbröd, härliga bakverk, desserter, glass, närproducerade gårdsostar, marmelader, kryddor, karameller ja lista kan göras lång, hit måste ni åka om ni är inom några mils radie!
Vilka smörgåsar!!! Bättre än senaste restaurangbesöket. Jag bestämde mig för ett ljus bröd med rejält gräddad skorpa som ger sådan god smak & gott tuggmotstånd. Påläggen bestod av fänkålssalami, rökt mozzarella & en grön tomatmarmelad. Annie valde en diger focaccia, krispig & gott olivoljig toppad med ett berg av kräftstjärtar & limeaioli, toppklass. Semlorna till efterrätt var av de bästa vi smakat, vilken mandelmassa. Sist men abolut inte minst, min varma choklad, tjock, krämig, fyllig, toppad med grädde & rikigt varm.
Det var länge sedan jag var så välmående, måste upp i gourmet restaurang klass för det.
Alldeles för mycket godsaker att köpa med sig fanns det också.
Ser fram i mot att få komma hit igen
.http://www.olofviktors.se/
I helgen så var Annie & jag nere i Ystad för att fylla på batterierna på Ystad Saltsjöbad, ett fint spahotell.
Vi fick ett tips om att besöka ett bageri & café som drivs av Jan Hedh, det nappade vi på direkt såklart.
För er som inte vet vem han är så kan jag berätta att han är en av Sveriges främsta konditor & bagare. Han har synts relativt lite på tv men har gett ut en del "kokböcker" om bröd, desserter, choklad, kakor mm.
Caféet låg i ett par gamla ladugårds lika byggnader. Det kandes i väggarna att det var riktigt hantverk man kunde få sätta tänderna i där. Härliga rustika surdegsbröd, härliga bakverk, desserter, glass, närproducerade gårdsostar, marmelader, kryddor, karameller ja lista kan göras lång, hit måste ni åka om ni är inom några mils radie!
Vilka smörgåsar!!! Bättre än senaste restaurangbesöket. Jag bestämde mig för ett ljus bröd med rejält gräddad skorpa som ger sådan god smak & gott tuggmotstånd. Påläggen bestod av fänkålssalami, rökt mozzarella & en grön tomatmarmelad. Annie valde en diger focaccia, krispig & gott olivoljig toppad med ett berg av kräftstjärtar & limeaioli, toppklass. Semlorna till efterrätt var av de bästa vi smakat, vilken mandelmassa. Sist men abolut inte minst, min varma choklad, tjock, krämig, fyllig, toppad med grädde & rikigt varm.
Det var länge sedan jag var så välmående, måste upp i gourmet restaurang klass för det.
Alldeles för mycket godsaker att köpa med sig fanns det också.
Ser fram i mot att få komma hit igen
.http://www.olofviktors.se/
torsdag 6 januari 2011
Asiatisk matkväll.
Då var det dags för årets första aktivitet, asiatisk matskola.
Vi har preliminärt bokat upp Green house, golfrestaurangen på Sant Jörgen Park Resort, 29/1 för en alldeles speciell kväll i ledning av vår erfarne asiatiske kock Karl Grafström. Han kommer att hålla en asiatisk matlagningskurs där vi i fyra grupper kommer att tillreda ett flertal rätter både varma, kalla, råa & tillagade med influenser från våra exotiska vänner i öst.
Efter ett glas & ett varmt välkomnande minglar vi lite samtidigt som vi lottar ut grupperna som ska nå kulinariska höjder tillsammans i köket.
Det kommer att finnas olika sortes dryck att förtära under kvällen till förmånliga priser.
När alla känner sig redo att severa sina rätter dukar vi upp en buffé av våra mesterverk & åtnjuter dessa tillsammans i restaurangen
När vi känner att det är dags att gå vidare kanske vi slinker in på ett glas i den vackra hotellbaren.
Det kommer att vara 16 deltgande & det finns 6 platser till förfogande. Vi träffas 16:00 & priset för kurs ink. mat är 500:- för medlemmar eller 650:- för oinvigda. Medlemmar har som vanligt förtur. Måndagen 10/1 får jag reda på om vi säkert har lokalen. Sista anmälnings dagen & betalning är fredag 21/1 till Christian på c.thoresson@live.se .
Vi har preliminärt bokat upp Green house, golfrestaurangen på Sant Jörgen Park Resort, 29/1 för en alldeles speciell kväll i ledning av vår erfarne asiatiske kock Karl Grafström. Han kommer att hålla en asiatisk matlagningskurs där vi i fyra grupper kommer att tillreda ett flertal rätter både varma, kalla, råa & tillagade med influenser från våra exotiska vänner i öst.
Efter ett glas & ett varmt välkomnande minglar vi lite samtidigt som vi lottar ut grupperna som ska nå kulinariska höjder tillsammans i köket.
Det kommer att finnas olika sortes dryck att förtära under kvällen till förmånliga priser.
När alla känner sig redo att severa sina rätter dukar vi upp en buffé av våra mesterverk & åtnjuter dessa tillsammans i restaurangen
När vi känner att det är dags att gå vidare kanske vi slinker in på ett glas i den vackra hotellbaren.
Det kommer att vara 16 deltgande & det finns 6 platser till förfogande. Vi träffas 16:00 & priset för kurs ink. mat är 500:- för medlemmar eller 650:- för oinvigda. Medlemmar har som vanligt förtur. Måndagen 10/1 får jag reda på om vi säkert har lokalen. Sista anmälnings dagen & betalning är fredag 21/1 till Christian på c.thoresson@live.se .
onsdag 5 januari 2011
Det goda livet
Nästan kriminellt att jag inte tidigare tipsat er om denna i mina ögon fantastiskt inspirerande man:
Hugh Fearnly-Whittingstall är sedan 1998 en stor TV-personlighet i Storbritannien då han bestämde sig för att bli självförsörjande och med sin familj flyttade till River Cottage. Programmen om hans liv som kock, självlärande jordbrukare och djuruppfödare blev populära och följdes av ett antal serier där huvudsyftet är att öka folks intresse för en sund och god livsstil.
"Det goda livet" sänds den här veckan på Tv2 1815. De första avsnitten har redan sänts men de är helt fristående så missa inte att sätta på tvn ikväll, torsdag, lördag och söndag. 1815. Idag.
En liten anekdot jag kommer att tänka på när jag läser Cs grisfotsinlägg är denna:
Under nittiotalet arbetade jag i charken på Ica i Sävedalen och min mentor inom styckning, gamle Bengt Karlsson, berättar vid ett tillfälle om ett samtal i juletid några år tidigare. En äldre man ringer butiken för att klaga. Han har nyligen blivit änkling och försöker själv tillreda de julrätter hans fru tidigare serverat honom. "Grisfötterna jag köpte tidigare är oätliga, fruktansvärt sega och smaklösa". "Jaha det var ju tråkigt" svarar Bengt. "Hur länge har du kokt dem?" En tystnad följer varpå mannen säger förvånat "kokat dom?"
Man lär så länge man lever.
Hugh Fearnly-Whittingstall är sedan 1998 en stor TV-personlighet i Storbritannien då han bestämde sig för att bli självförsörjande och med sin familj flyttade till River Cottage. Programmen om hans liv som kock, självlärande jordbrukare och djuruppfödare blev populära och följdes av ett antal serier där huvudsyftet är att öka folks intresse för en sund och god livsstil.
"Det goda livet" sänds den här veckan på Tv2 1815. De första avsnitten har redan sänts men de är helt fristående så missa inte att sätta på tvn ikväll, torsdag, lördag och söndag. 1815. Idag.
En liten anekdot jag kommer att tänka på när jag läser Cs grisfotsinlägg är denna:
Under nittiotalet arbetade jag i charken på Ica i Sävedalen och min mentor inom styckning, gamle Bengt Karlsson, berättar vid ett tillfälle om ett samtal i juletid några år tidigare. En äldre man ringer butiken för att klaga. Han har nyligen blivit änkling och försöker själv tillreda de julrätter hans fru tidigare serverat honom. "Grisfötterna jag köpte tidigare är oätliga, fruktansvärt sega och smaklösa". "Jaha det var ju tråkigt" svarar Bengt. "Hur länge har du kokt dem?" En tystnad följer varpå mannen säger förvånat "kokat dom?"
Man lär så länge man lever.
Fräsch topping till våfflorna.
Man tager vad man haver.
När man har varit ute de här frostbitna dagarna kan det vara gott med något varmt mellanmål eller fika. Jag skulle dämpa både hunger & sötbegäret på både min dotter & bror & våfflor stod högst på listan av det som mest liknade föda.
Naturligtvis vill man ha både grädde & sylt på men i min kyl var grädden tyvärr matlagningsgrädde. Eftersom jag inte vågade säga något så började jag leta i kylen, crème fraiche fick det bli, både gott & mindre fett.
Jag smakade upp 1 burk med ca 1 tsk vaniljsocker & 1 msk ljust muscavadosocker sen var det bara att låta elvispen gå på högsta snurr till crèmen var tjock & fin.
Det blir riktigt gott! Känns mycket fräschare med tanke på syrligheten i crème fraichen, så det känns midre fett trots den krämiga koncistensen.
Så tag fram edra gamla våffellaggar längst in i skafferiet & bjud så edra nära & kära.
Låt det väl smaka.
När man har varit ute de här frostbitna dagarna kan det vara gott med något varmt mellanmål eller fika. Jag skulle dämpa både hunger & sötbegäret på både min dotter & bror & våfflor stod högst på listan av det som mest liknade föda.
Naturligtvis vill man ha både grädde & sylt på men i min kyl var grädden tyvärr matlagningsgrädde. Eftersom jag inte vågade säga något så började jag leta i kylen, crème fraiche fick det bli, både gott & mindre fett.
Jag smakade upp 1 burk med ca 1 tsk vaniljsocker & 1 msk ljust muscavadosocker sen var det bara att låta elvispen gå på högsta snurr till crèmen var tjock & fin.
Det blir riktigt gott! Känns mycket fräschare med tanke på syrligheten i crème fraichen, så det känns midre fett trots den krämiga koncistensen.
Så tag fram edra gamla våffellaggar längst in i skafferiet & bjud så edra nära & kära.
Låt det väl smaka.
lördag 25 december 2010
En norrländsk smålänning fick mig att smaka på fötterna.
Då var det juletider igen & snön ligger vit. Jag njuter av det lilla jag hinner, jobbar ju oftast omänskligt mycket vid de här tiderna, därav mitt dåliga engagemang i skrivandet. Men att få tillbringa tid med familj runt härliga mat & dryck stunder i mysig miljö är avkoppling för mig!
I år hade vi julen hemma med litet julbord till lunch för ett fåtal, men senare anlände resten från Annies sida & vi hade julfirande utan traditionell mat förutom ett inslag som en trogen Gourmand hade önskemål om.
GRISFÖTTER! Spontan reaktion? Det lyder väl delade meningar om detta men jag provade. Har aldrig prövat eller tillrätt denna traditions bundna delikatess, men det är ju mitt jobb att prova.
Frågade ettt par stycken om råd men utan resultat. Gjorde som jag trodde skulle bli bra.
Fick tag på några fötter klyvna i fyra delar, dessvärre inte rimmade som föredras. Kokade de i den goda buljongen jag fått över från revbenskoket, skinkspad går bra eller vatten med rotfrukter & lök, rikligt med salt om de ej är rimmade, kryddpeppar, lagerblad, nejlika & vitpepparkorn. Kokade i minst 2,5 timmar & lät de sedan stå & dra utan värme en timma till, därefter får allt det goda svalna i kastrullen.
Vi åt de kalla med gelén på som blir av buljongen, på droppas utspädd ättika. Det är inte så mycket kött, man får äta med händerna som när man äter revben & gnaga lite. Gott, gott!! En god öl & iskall snaps till, definitivt en ny klassiker på mitt bord. Än en gång slår jag ett slag för enkla långkoken, det är där man får fram de bästa smakerna.
Betyget blev topp från två av de inbitna fotälskarna, två omtagningar, så de var nog nöjda.
Seså & ta mod till er & pröva lite nya upplevelser, vad kan hända?
Gott nytt år önskar Christian till alla Gourmander!
I år hade vi julen hemma med litet julbord till lunch för ett fåtal, men senare anlände resten från Annies sida & vi hade julfirande utan traditionell mat förutom ett inslag som en trogen Gourmand hade önskemål om.
GRISFÖTTER! Spontan reaktion? Det lyder väl delade meningar om detta men jag provade. Har aldrig prövat eller tillrätt denna traditions bundna delikatess, men det är ju mitt jobb att prova.
Frågade ettt par stycken om råd men utan resultat. Gjorde som jag trodde skulle bli bra.
Fick tag på några fötter klyvna i fyra delar, dessvärre inte rimmade som föredras. Kokade de i den goda buljongen jag fått över från revbenskoket, skinkspad går bra eller vatten med rotfrukter & lök, rikligt med salt om de ej är rimmade, kryddpeppar, lagerblad, nejlika & vitpepparkorn. Kokade i minst 2,5 timmar & lät de sedan stå & dra utan värme en timma till, därefter får allt det goda svalna i kastrullen.
Vi åt de kalla med gelén på som blir av buljongen, på droppas utspädd ättika. Det är inte så mycket kött, man får äta med händerna som när man äter revben & gnaga lite. Gott, gott!! En god öl & iskall snaps till, definitivt en ny klassiker på mitt bord. Än en gång slår jag ett slag för enkla långkoken, det är där man får fram de bästa smakerna.
Betyget blev topp från två av de inbitna fotälskarna, två omtagningar, så de var nog nöjda.
Seså & ta mod till er & pröva lite nya upplevelser, vad kan hända?
Gott nytt år önskar Christian till alla Gourmander!
torsdag 18 november 2010
Guide Michelin i stan!
I lördags hade jag tllsammans med min andra klubb, Vinc, en heldag i gemenskapens, matens och givetvis vinets anda. Dagen startade med lyxfrukost i hos Ola o Anette i örgryte varefter vi traskade runt delsjön några timmar med stopp för medhavd grillunch och vinintag. Vi rundade av med te och nybakad scones hos Tomas o Jens Kristian innan snabb vila och ombyte innan aftonens middag.
Hur vi skulle orka trycka i oss en 8-rätters på la Cucina Italiana visste vi inte riktigt men vi hade ju bokat så vi gjorde ett försök. Efter ett glas champanche av bättre modell var vi redo för kvällsvard. Köksmästare och tillika ägare Pietro byter meny efter humör och dagsform så vi visste inte vad som komma skulle. En liten fralla med tryffelsmör och pancetta inledde som skumpatilltugg och därefter en rätt i 3 delar. Hummer/vaniljsoppa, pilgrimsmussla med italiensk odlad störrom och en friterad brödboll m getost i mitten. Därefter "italiensk frukost" - stekt vaktellägg på toast m hyvlad vit tryffel, salsiccia och kantarellsoppa(att se köksmästarn kravla omkring på golvet under vårt bord jagandes sin tappade lilla tryffelknöl är värt en del). En riktigt fin inledning alltså och det var mest höjdpunkter ända till slutet då creme caramellen inte var nån höjdare. Vinlistan på la Cucina kan väl inte anklagas för att vara omfattande eller särskilt kul men i övrigt var alla åtta mycket nöjda med kvällen.
Men Guide Michelin då? Eller Guide rouge eller vad ni vill. Jo vid bordet intill satt en man och läste nån engelsk tidning samtidigt som rätt efter rätt bars in. Han åt under ett par timmar och gjorde inte mycket väsen av sig. När han betalar och går till garderoben presenterar han sig för servitrisen och visar sitt leg. Fia som sitter två meter bort hör honom säga "you probably knew it was me anyway" varefter han traskar in i köket för att prata lite med Pietro. När inspektören efter en stund lämnar lokalen uppstår en uppsluppen stämning och personalen förklarar att de sedan några dagar visste att han var i stan. Om dom får nån stjärna vet vi inte. Men vi vandrade sakta hemåt i den stjärnfria natten och var lyckliga ändå.
Slut på historien.
Hur vi skulle orka trycka i oss en 8-rätters på la Cucina Italiana visste vi inte riktigt men vi hade ju bokat så vi gjorde ett försök. Efter ett glas champanche av bättre modell var vi redo för kvällsvard. Köksmästare och tillika ägare Pietro byter meny efter humör och dagsform så vi visste inte vad som komma skulle. En liten fralla med tryffelsmör och pancetta inledde som skumpatilltugg och därefter en rätt i 3 delar. Hummer/vaniljsoppa, pilgrimsmussla med italiensk odlad störrom och en friterad brödboll m getost i mitten. Därefter "italiensk frukost" - stekt vaktellägg på toast m hyvlad vit tryffel, salsiccia och kantarellsoppa(att se köksmästarn kravla omkring på golvet under vårt bord jagandes sin tappade lilla tryffelknöl är värt en del). En riktigt fin inledning alltså och det var mest höjdpunkter ända till slutet då creme caramellen inte var nån höjdare. Vinlistan på la Cucina kan väl inte anklagas för att vara omfattande eller särskilt kul men i övrigt var alla åtta mycket nöjda med kvällen.
Men Guide Michelin då? Eller Guide rouge eller vad ni vill. Jo vid bordet intill satt en man och läste nån engelsk tidning samtidigt som rätt efter rätt bars in. Han åt under ett par timmar och gjorde inte mycket väsen av sig. När han betalar och går till garderoben presenterar han sig för servitrisen och visar sitt leg. Fia som sitter två meter bort hör honom säga "you probably knew it was me anyway" varefter han traskar in i köket för att prata lite med Pietro. När inspektören efter en stund lämnar lokalen uppstår en uppsluppen stämning och personalen förklarar att de sedan några dagar visste att han var i stan. Om dom får nån stjärna vet vi inte. Men vi vandrade sakta hemåt i den stjärnfria natten och var lyckliga ändå.
Slut på historien.
torsdag 11 november 2010
Lite bilder från besöket på Oceanbryggeriet.
Säckar med olika sorters korn som ska mältas innan bryggingen 
Här berättar Peter om bla om hur en sats öl jäser i en tank i bakgrunden
Mörk som natten god som en sommargryning.
Mmmmm va gott!!
Framför tankarna ser ni ett långt filter på golvet som används för att rena ölet innan lagringen.
Birras som är på väg ut till krogar & systembolag.
Idel öra på vad Peter har att säga i väntan på bratwursten & surkålen.
.En nöjd Gourmand som avnjuter en Göteborgs porter
Mörk som natten god som en sommargryning.
Mmmmm va gott!!
Framför tankarna ser ni ett långt filter på golvet som används för att rena ölet innan lagringen.
Birras som är på väg ut till krogar & systembolag.
onsdag 10 november 2010
Oceaner av lycka!
Vilket trevligt bryggeribesök i fredags måste jag säga! 22 glada göteborgare, dalmasar och annat löst folk som umgås kärvänligt med kvalitetsöl i struparna känns väl ändå som ett framgångsrecept eller? Tack Peter för en bra rundvandring(lagom lång oxå, 7 meter?)med en tror jag förståelig ölgrundkurs och välkommen till klubben. Väldigt god mat oxå medlem nr.73.
Personligen blev jag mest förtjust i fegisölet på 2,8% som jag trodde var ett gott starköl och kan komma att rädda min lever på längre sikt. Annars är nog IPAn och Glenn mina vardagsfavoriter.
Önskad info: På Gårdasystemet kan man köpa Eko Pale Ale, Göteborgsporter, Julölet och Indian Pale Ale. Den sistnämnda finns även i Nordstan. Då en hel hög med Gourmander bor på Hisingen får ni väl ta en dagsutflykt över älven och bunkra lite. I stället för Ullared kanske? Value for your sourly earned money.
Tack även Tomas för riktigt välbryggd öl! Vi kommer tillbaka
Oink oink Gourmander!
Personligen blev jag mest förtjust i fegisölet på 2,8% som jag trodde var ett gott starköl och kan komma att rädda min lever på längre sikt. Annars är nog IPAn och Glenn mina vardagsfavoriter.
Önskad info: På Gårdasystemet kan man köpa Eko Pale Ale, Göteborgsporter, Julölet och Indian Pale Ale. Den sistnämnda finns även i Nordstan. Då en hel hög med Gourmander bor på Hisingen får ni väl ta en dagsutflykt över älven och bunkra lite. I stället för Ullared kanske? Value for your sourly earned money.
Tack även Tomas för riktigt välbryggd öl! Vi kommer tillbaka
Oink oink Gourmander!
tisdag 2 november 2010
Glögg inför jul.
Här är ett recept på hembryggd glögg. Det blir kanongott & är lätt att tillreda. Den tar tre veckor tills den är klar att dricka men blir nog bara godare om den får stå svalt ett tag efter det. Gör ni en sats nu & häller upp på flaska & försluter med kork så går det fint att lagra till nästa glöggsäsong.
Jag använde mig av en jäshink med jäskork, hävert för att tappa ur glöggen, vinmätare för att kolla hur bra man lyckats, det är billiga tillbehör som finns tex på Ö & B.
Jag gjorde en sats förra året & den blev kanongod, lite för mycket sötma från russinen så det är justerat i receptet. Idag ska jag tjuvstarta glöggsäsongen med att pröva en av mina vinbuteljer med förra årets lagrade glögg. Ett tips är att spetsa den med tex en mörk rom som man tycker om. Inte för att man behöver styrkan, vinalkoholmätaren som jag provade glöggen med räckte inte till.
Glögg:
5 L svagdricka (5L dunk m pyskork för glögg)
5 st potatisar, skalade & skivade
1 pkt bakjäst
1 påse nejlikor
1 påse kardemummakärnor
2 tum ingefära, skalad, tunt skuren
1 bit kanelstång
400 gr russin
2,5 kg socker
2 st apelsiner, skölj & skala av skalet utan det vita
1 påse pommerans
2 st vaniljstänger
Gör rent hink & andra tillbehör ordentligt innan användning, det finns medel att köpa för det. Värm lite av svagdrickan tills den är ljummen & smält i jästen. Blanda därefter alla ingredienser i jäshinken & låt stå i rumstemperatur i tre veckor. Rör om med ett rent redskap varje dag första 5 dagarna. Den slutar antagligen att jäsa/ bubbla efter halva tiden. Fiska försiktigt upp det som flyter innan glöggen tappas med en hävert, akta så bottensatsen inte kommer med i slutet.
Jag använde mig av en jäshink med jäskork, hävert för att tappa ur glöggen, vinmätare för att kolla hur bra man lyckats, det är billiga tillbehör som finns tex på Ö & B.
Jag gjorde en sats förra året & den blev kanongod, lite för mycket sötma från russinen så det är justerat i receptet. Idag ska jag tjuvstarta glöggsäsongen med att pröva en av mina vinbuteljer med förra årets lagrade glögg. Ett tips är att spetsa den med tex en mörk rom som man tycker om. Inte för att man behöver styrkan, vinalkoholmätaren som jag provade glöggen med räckte inte till.
Glögg:
5 L svagdricka (5L dunk m pyskork för glögg)
5 st potatisar, skalade & skivade
1 pkt bakjäst
1 påse nejlikor
1 påse kardemummakärnor
2 tum ingefära, skalad, tunt skuren
1 bit kanelstång
400 gr russin
2,5 kg socker
2 st apelsiner, skölj & skala av skalet utan det vita
1 påse pommerans
2 st vaniljstänger
Gör rent hink & andra tillbehör ordentligt innan användning, det finns medel att köpa för det. Värm lite av svagdrickan tills den är ljummen & smält i jästen. Blanda därefter alla ingredienser i jäshinken & låt stå i rumstemperatur i tre veckor. Rör om med ett rent redskap varje dag första 5 dagarna. Den slutar antagligen att jäsa/ bubbla efter halva tiden. Fiska försiktigt upp det som flyter innan glöggen tappas med en hävert, akta så bottensatsen inte kommer med i slutet.
tisdag 19 oktober 2010
Under hösten ska vi strunta i regnet och istället le belåtet med en flaska shiraz i handen.
Hösten kom alldeles fort och det redan känner vi aningar av den annalkande vintern. Det är då det gäller att gilla läget, strunta i regnet och istället le belåtet med en flaska shiraz i handen.
Shiraz kallas druvan i hela Nya världen och är den samma som syrah när den odlas i Europa. Den kan ha kommit från staden Shiiraz i Iran, men minst lika troligt att den kommer från Rhônedalen.
I nya världen blir shirazvinerna ofta fruktiga av solen och i Frankrike kommer peppar och kryddighet fram. I Sydafrika blandas kryddigheten stundtals med en härlig ton av choklad och kaffe. Unga är vinerna gärna blåbärssmakande och med ålder får de ofta lite en lakritskaraktär. Kort sagt, en spännande druva som smakar olika när den odlas i olika delar av världen.
Min rekommendation denna gång blir en Kevin Arnold Shiraz 2004 är från producenten Waterford Wines. Producenten ligger i Stellenbosch i Sydafrika. Systembolaget benämner doften som nyanserad, mycket fruktig doft med tydlig karaktär av rostade ekfat, inslag av björnbär, plommon, stall, tobak och mörk choklad. Smaken är balanserad, mycket fruktig smak med rostad fatkaraktär, inslag av björnbär, plommon, mynta, tobak och mörk choklad. Vinet har utnämnts till landets mest prisvärda vin av de svenska vinjournalisterna på Vinordic. Ett utomordentligt smakligt vin, kryddigt nog att värma oss i höstmörkret.
Det finns inget som heter äcklig mat
Detta är en god tanke när man försöker uppfostra egna och andras ungar och min mor lyckades nog rätt bra med mig eftersom jag äter det mesta med glädje om det är vällagat och i princip allt om jag är tvungen. Dock har jag i helgen fått en maträtt att lägga på min "inte äta-lista" som innan bestod av rå nötlever och mjuk pepparkaka. Surhaj
Vi blev hembjudna till Ingigerdur och Niklas i lördags och huvudnumret bestod av den Isländska festfisken surhaj och 8-årigt brännvin från askmolnets ö. Inga serverade först en utmärkt kräftpasta och den skjöljdes ner med olika finöl så vi var mätta och och belåtna när den lilla skålen med hajbitar ställdes på bordet. På en meters avstånd luktade det till min förvåning ofärsk men möjligtvis ätbar fisk så när jag nyfiket stoppade näsan i skålen fick jag en käftsmäll som slungade mig tillbaks i stolen av förfäran! Ett av mina motton i livet är att man skall pröva all mat men det kändes inte så frestande att stoppa en bit av den amoniakstinkande hajen i munnen. Den var också äcklig. Som väl var smakade brännvinet och den Isländska stouten fint så det hela fick ett lyckligt slut. Niklas åt dessutom med god aptit så den kan inte varit helt ohälsosam.
Men, vänner, det här var en subjektiv upplevelse och en rapport från min matresa som inte är menad att skrämma er att testa nya rätter och livsmedel. Livet blir större av nya smaker. Och oftast överlever man. Men det finns något som heter äcklig mat.
Vi blev hembjudna till Ingigerdur och Niklas i lördags och huvudnumret bestod av den Isländska festfisken surhaj och 8-årigt brännvin från askmolnets ö. Inga serverade först en utmärkt kräftpasta och den skjöljdes ner med olika finöl så vi var mätta och och belåtna när den lilla skålen med hajbitar ställdes på bordet. På en meters avstånd luktade det till min förvåning ofärsk men möjligtvis ätbar fisk så när jag nyfiket stoppade näsan i skålen fick jag en käftsmäll som slungade mig tillbaks i stolen av förfäran! Ett av mina motton i livet är att man skall pröva all mat men det kändes inte så frestande att stoppa en bit av den amoniakstinkande hajen i munnen. Den var också äcklig. Som väl var smakade brännvinet och den Isländska stouten fint så det hela fick ett lyckligt slut. Niklas åt dessutom med god aptit så den kan inte varit helt ohälsosam.
Men, vänner, det här var en subjektiv upplevelse och en rapport från min matresa som inte är menad att skrämma er att testa nya rätter och livsmedel. Livet blir större av nya smaker. Och oftast överlever man. Men det finns något som heter äcklig mat.
tisdag 12 oktober 2010
Bakom en Fond av sten finns det kärlek till prima råvaror.
Njutning på Fond.
Jag vill börja med att poängtera att jag inte är någon utsedd provätare för att hänga ut restauranger oavsett hur besöket varit, utan delar gärna med mig av trevliga besök, som sedan andra kanske vill avnjuta själva.
Hur som helst så var en kollega & jag på jakt efter lite ny inspiration & när jag läst några menyer från Götets guldkorn så kändes det som att Fond hade trevliga anrättningar att skämma bort oss med. Jag har alltid gillat Stefan Karlssons sätt att lyfta fram de svenska råvarorna & förädla dessa.
Vi kom dit rätt tidigt & var nästan ensamma i matsalen. Bemötandet var bra & blev väl omhändertagna av hovmästaren som satte oss till bords & försedde oss med något att dricka. Till den torra champagnen som öppnade middagen blev det en mycket krämig & luftig morot & kumminsoppa. Trots min förkärlek till Fond så får jag nog säga att aptitretaren var väl för anonym, gav inget intryck alls.
Strax därefter blev allt som sig bör när brödet kom in, ett mörkt grovt bröd som var smakrikt & mycket saftigt, en liten muffins med prästost & ett tunt kummin & fänkålsknäcke, det bästa jag kan minnas, som förgylldes av ett smör som kärnats i trakterna utanför Allingsås, även tummen upp för det vispade prästost smöret.
Till ett glas Gewurztraminer hade jag valt en terrin på svensk tupplever sötad på ovansidan med en reucerad äpplemust. Denna var toppad med tunna friterade rotfruktskivor, brvevid låg en himmelsk, sammetslen jordärtskockspuré, vinägersyrad äpplekompott & små goda oranga blommor. Förrätten var vacker, vällagad & god för gommen, men för min smak med just terrinen så påminde det lite för mycket om en len smörgåspastej, vilket jag inte letar efter i sådana här gourmet måltider.
När huvudrätten gjorde entré fick jag ett brett leende på mina läppar, vackert & mmm så gott.
Halländsk hjortfilé som var till perfektion, trattkantarellkryddad hjortkorv, kålrot som puré & i bit som fått lätt syra från havtorn & senapsfrö, viltrödvinssky & potatispuré smaksatt med hasselnötsolja & hackade hasselnötter på toppen. Jag valde bort det italienska vinförslaget & blev glatt överraskad när den Bryggmästarens mörka lager skummade i glaset från Åbro bryggeri. Den passade även fint till lammytterfilén som min bordsgranne tog.
Jag ställer mig upp!! Sådan dessert var längesen jag ätit, det var en ren njutning hela vägen.
Mjölkchokladpastej med macadamianötter & havssalt, man ville inte den skulle ta slut, hjortronmylta & sorbet, vilka smaker. Konserverat äpple & vispad grädde.
Dessvärre har jag svårare att lägga vinproducenters & druvors namn på minnet. Så de två olika vinerna som rekomenderdes till de våra olika desserter vi fick vi båda prova till, kul.
För att spjälka maten fick det bli en kopp kaffe med min favorit rom, Ron Zacapa 23 år, rund & fin & en tilltalande sötma. Finns i systemets beställningssortiment för ca 600 pengar.
Trots den trevliga men osäkra servitören så blev helhetsupplevelsen kanon, jag kan varmt rekommendera ett besök till Stefan Karlssons ögonsten.
Jag vill börja med att poängtera att jag inte är någon utsedd provätare för att hänga ut restauranger oavsett hur besöket varit, utan delar gärna med mig av trevliga besök, som sedan andra kanske vill avnjuta själva.
Hur som helst så var en kollega & jag på jakt efter lite ny inspiration & när jag läst några menyer från Götets guldkorn så kändes det som att Fond hade trevliga anrättningar att skämma bort oss med. Jag har alltid gillat Stefan Karlssons sätt att lyfta fram de svenska råvarorna & förädla dessa.
Vi kom dit rätt tidigt & var nästan ensamma i matsalen. Bemötandet var bra & blev väl omhändertagna av hovmästaren som satte oss till bords & försedde oss med något att dricka. Till den torra champagnen som öppnade middagen blev det en mycket krämig & luftig morot & kumminsoppa. Trots min förkärlek till Fond så får jag nog säga att aptitretaren var väl för anonym, gav inget intryck alls.
Strax därefter blev allt som sig bör när brödet kom in, ett mörkt grovt bröd som var smakrikt & mycket saftigt, en liten muffins med prästost & ett tunt kummin & fänkålsknäcke, det bästa jag kan minnas, som förgylldes av ett smör som kärnats i trakterna utanför Allingsås, även tummen upp för det vispade prästost smöret.
Till ett glas Gewurztraminer hade jag valt en terrin på svensk tupplever sötad på ovansidan med en reucerad äpplemust. Denna var toppad med tunna friterade rotfruktskivor, brvevid låg en himmelsk, sammetslen jordärtskockspuré, vinägersyrad äpplekompott & små goda oranga blommor. Förrätten var vacker, vällagad & god för gommen, men för min smak med just terrinen så påminde det lite för mycket om en len smörgåspastej, vilket jag inte letar efter i sådana här gourmet måltider.
När huvudrätten gjorde entré fick jag ett brett leende på mina läppar, vackert & mmm så gott.
Halländsk hjortfilé som var till perfektion, trattkantarellkryddad hjortkorv, kålrot som puré & i bit som fått lätt syra från havtorn & senapsfrö, viltrödvinssky & potatispuré smaksatt med hasselnötsolja & hackade hasselnötter på toppen. Jag valde bort det italienska vinförslaget & blev glatt överraskad när den Bryggmästarens mörka lager skummade i glaset från Åbro bryggeri. Den passade även fint till lammytterfilén som min bordsgranne tog.
Jag ställer mig upp!! Sådan dessert var längesen jag ätit, det var en ren njutning hela vägen.
Mjölkchokladpastej med macadamianötter & havssalt, man ville inte den skulle ta slut, hjortronmylta & sorbet, vilka smaker. Konserverat äpple & vispad grädde.
Dessvärre har jag svårare att lägga vinproducenters & druvors namn på minnet. Så de två olika vinerna som rekomenderdes till de våra olika desserter vi fick vi båda prova till, kul.
För att spjälka maten fick det bli en kopp kaffe med min favorit rom, Ron Zacapa 23 år, rund & fin & en tilltalande sötma. Finns i systemets beställningssortiment för ca 600 pengar.
Trots den trevliga men osäkra servitören så blev helhetsupplevelsen kanon, jag kan varmt rekommendera ett besök till Stefan Karlssons ögonsten.
Besök på Oceanbryggeriet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)